I gårdagens kamp om tv:n så förlora ja eftersom Perta ville ju se skidor och motorsport,ja ja nu i efterhand gjorde det absolut inget för då tog ja och Snoddas tag i söndagsmiddagen: Dinkel-pannkakor med hallonsylt och keso..mums vart det kan ja lova. Efter middagen så spatsera ja och Snoddas ut på bakgården och lekte i ett stort trälok,en stor båt som gungar och sist men absolut roligast så gunga vi. Vilket väder det var! Solen strålade under hela lekstunden. Lite djävulskt att det är lite små hård is över hela marken så man får hjärtat i halsgropen när min lilla knodd springer runt på den, men han verkar klara det galant.

Sen när vi kom in i lägenheten så la vi två oss i sängen och slog på tv:n en stund därinne(kom på att vi hade två tv-apparater, den används typ aldrig så ja glömde totalt bort den. Jag zappade på den medan Snoddas låg bredvid och bläddrade och "läste" i en Kalle Anka tidning.

Vi myste också kan ja lova, han blev nämligen mammig igår, det var ett tag sen så ja njöt till fullo:)!

Idag var det sjukhuset som kalla igen, 06.00 var det bara att kliva ur sängen och klä på sig och dona. Tog prover när ja kom, var ju lite tidig men det var tur för den som skulle ta blodprovet var nog hlet grön, som tur var hade jag tagit EMBLA- plåster innan så ja kände inget. 35 min tog det innan rören var fyllda och två stick där hon repade ådern så sen när ja kom upp till min avdelning och skulle bli inkopplad i gift-doseraren så sa de att det var hemska stick ja hade och undra hur ja stod ut när de hade tillkommit.

(EMBLA-plåster är det bästa, har krämen med, den ska ja nog prova nästa gång.)

Proverna såg bra ut och mina levervärden hade blivit återställda till det normala igen. På min Ct-röntgen så såg man rester av metastaser och tumören fortfarande men inte så mycket på den vanliga röntgen och det är positivt! Så länge det inte växer är ja nöjd!

Fick frågan om hur ja levde min vardag och hur mycket jag kunde leva ett normalt liv, kände att ja var tvungen att ta upp min vikt nu när han frågade, han sa att nästan 99% så kunde han lova att det var kortisonet och att så länge ja gick på det så kan ja nog bara gilla läget, och vafan egentligen så är väl 20kg inget när man får andas och leva ett liv med nära och kära.

Men sen berättade ja om min tanke om att börja träna och det tyckte han var bra, bara ja tänkte på infektionsrisken och tog det lugnt till en start.

Så nu kan ja andas ut igen i 3 veckor, har nämligen fått lov att skippa mina mellanprover denna gång eftersom ja har haft så stabila värden, toppen tycker jag men tror min lilla åder i armen älskar det!

Nu strax är det Familjen Annorlunda (eller heter det tvärtom) min favvo-serie och per går inte ifrån heller, även fats han inte skulle erkänna ifall ja fråga om vad han tycker om den serien...haha

Fick nyss en hallon/jordgubbs smoothie av min karl-så gott!!! Snart kall kall keso! smaskens!Kke en kopp te med!

Imorgon alla hjärtans dag! Haha ska visa vad P fick sen:)

Kramar