Igår på sjukhuset gick det bra i slutändan men höll på att få åka hem utan gift eftersom ett av mina levervärden var dåliga men efter att sköterskorna diskuterat med min läkare så fick ja det ändå. Man blir ju lite rädd när man får reda på sånt eftersom man som en vanlig person inte vet varför man får det eller om det kan gå över eller vad det nu handlar om. Men får väl googla lite om det sen nån gång eller vänta tills nästa läkarbesök för att prata med nån som vet.
För just nu på min avdelning är det lite kaosartat verkar det som, mycket nedskärningar, sjukskrivningar, inhyrda sköterskor som inte vill yttra sig eftersom de inte är insatta i mitt fall eller min sjukdom.
Fast jag tycker skarpt om den sköterska ja har haft de sista två ggr som ja vart där. Hon är så där lagom gammal,glad och sen låter hon mig styra det med mesta eftersom det är ju lite som hon säger, ja känner ju mig själv bäst, hon inger ett lugn och respekterar mig. Det betyder mycket eftersom som sagt så blir ja mer och mer nålrädd eftersom en del är så dåliga på att sticka och ska envisas att sticka där ja inte har något att sticka i osv.
Igår kväll levde ja på kortisonruset och skura och städa hela köket innan ja gick och la mig för kvällen. Men kände mig så rastlös men när ja kröp ner på madrassen under mitt täcke så somna ja på 2 röda kan ja lova.
Nu ska ja göra sås och kolla puddingen, sen äta och strax efter det: Hem till gården. Kanske blir med Syster och Snoddas ut till lekparken och sola lite, får ju passa på de dagar solen kostar på att stråla lite=)
Kram
Men fy vad gott med kålpudding, måste jag oxå göra nån dag...mums!!!
SvaraRaderaKramar i massor till dig<3